Just idag är jag inte stark

Barn är en underbar gåva. Jag är väldigt tacksam att ha fått två friska, fina söner. Men det finns inget som kan driva mig till vansinne som dom.

Tre nätter med väldigt lite sömn. Jag har självt gjort misstaget att lägga mig för sent, så där har jag mig själv att skylla. Jag är en obotlig kvällsmänniska som piggnar till på kvällen oberoende om jag varit supertrött hela dagen. Suck. Och sen börjar karusellen. Varannan timme ska det ätas, och varannan timme är det en liten stunds gnäll innan han somnar. Från kl 5 får jag vara glad om jag får sova 20 min åt gången. Jag pratar om min snart 4månader gamla son.

Han som får mig att smälta inombords när han inser att han kan göra ljud med läpparna, njuter av att gunga sig själv i babysittern och skrattar när man kittlar honom. Men som gör mig tokig, yr och skakis av för lite sömn. Som får mig att känna mig helt hjälplös när inget hjälper mot hans gnäll trots att jag försökt, försökt, försökt. Till slut rinner tårarna av sig själv av utmattning och jag ringer min man i panik. Kom hem och ta över innan jag blir tokig!

Just idag är jag inte så stark. Tankarna snurrar och jag känner mig rådvill. Gör jag något fel? Hur länge till kommer det vara så här? Hur ska jag hantera detta? Jag är så trött, så trött. Känner av en passiv stress hela tiden. Nu är han nöjd, hinner jag svara på ett mail? Nu sover han, hinner jag dricka en kopp the och andas? Hjälp när ska ungen komma till ro?

Ja barn är en underbar gåva, men det är i stunder väldigt jobbigt att vara förälder..

Pepp och tips mottages gladeligen!